Kackel i kojan

Pappa mår ganska bra. Hans telefon ringer inte, så han måste ringa upp mig, det går inte fram några signaler. Det ska de försöka fixa i morgon. Vad värre är, det visade sig att hans ringklocka inte fungerade. Han hade ringt sedan halv tre i dag och vid åtta hade forfarande ingen kommit, men det kom de på så nu funkar det.

De ska ta bort hans morfinpump i morgon, dosen har de redan sänkt. Tarmen hade växt fast i tarmkäxet, berättade läkaren i dag, det är sånt som bara händer, man vet ingen speciell orsak till det.

Vad jag förstår har han inte ont, det hade han aldrig när han gjorde Bypassen heller, vilket är det värsta man kan göra, att såga upp bröstbenet. Han har dock fortfarande mycket hicka, men det är tydligen ett sätt för magen att komma igång.

Sängen står bäddad åt honom här och Estrella håller den varm! Han kommer hem i nästa vecka.

Jag åker till Lund i morgon och hälsar på.

Förresten la jag i min nya bäddmadrass i går, jag orkade inte vänta. Jag har tagit det lugnt sedan i måndags, känner mig sliten och tom på något sätt, som jag behöver samla energi. Jag sov gott i natt och kände mig inte mörbultat som jag brukar göra på morgonen. Men jag ska inte ropa hej än, man ska testa i 20 dagar innan man får full effekt. Har ändå beställt en minifilt till Estrella, hon har ont i sin armbåge trots smärtstillande.