Kackel i kojan

På eftermiddagen kom Linn och Lira och hälsade på en stund. Lira hade varit på jobbet, första dagen efter semestern, och behövde koppla av med lite bus med Dorran. Lira hade skött sig exemplariskt, duktigt av en 12 veckors valp att kunna vara med på jobbet en hel dag!

Larven gör en Dorran, dvs badar i skottkärran.

Blåsa bubblor är kul!

Pappa kom hem i måndags, eventuellt rymde han, han hade nämligen patientarmbandet på sig. Han bor här hos mig nu, ibland får han dagpermis och är hemma några timmar.

Jag och pappa bestämde oss för att grilla ett par hamburgare, Estrella hjälper till.



Dagarna går sin gilla gång inne hos hönsen. I dag var det så varmt att jag inte kunde låta bli att fixa en liten rastgård ute till Gunilla och kycklingarna. De gillar att sprätta och gräva. De sover tillsammans med de andra, så de tycker inte att det är något konstigt. Fanny och Oliver är väldigt intresserade av kycklingarna, de går gärna in och tittar på dem.

Gunilla vaktar dem som en hök, skulle något hända kommer Gunilla att vinna, det är jag säker på, jag har ett rött nyp i mitt lillfinger, inte hål men nästan. De här kycklingarna blir nog svåra att få tama, Gunilla går emellan hela tiden.

För vaktlarna var det helt nytt med kycklingar, de sover ju för det mesta ute. Men jag har en lite dum könsfördelning just nu, två tuppar och tre hönor, de parar sig hela dagarna så jag tvivlar på att det märkte av att de hade besök. Någon av dem blev irriterad över att kompostgallret helt plötsligt var i vägen, tror det var Kompis, men hon bara tryckte sig igenom och rusade vidare. Linn la vaktlägg i kläckaren i dag, hoppas att det blir nån höna till mig. Lagom till midsommar kläcks de.


Kycklingarna växer fortare än raskt och är mycket försigkomna. De pilar ut och in genom kompostgallret, men är lydiga och kommer blixtsnabbt om Gunilla kallar.

Oliver har fullt sjå att växa ut sina nya fjädrar, han förändras nästan dagligen. När det orange-svarta i nacken höll på att växa ut såg han ut som Pigge Piggsvin, helrolig. Så här ser han ut just nu:

Oliver, min prins, funderar.

Gunilla med Vit och Svart under magen


Lilla Grå

Pappa mår ganska bra. Hans telefon ringer inte, så han måste ringa upp mig, det går inte fram några signaler. Det ska de försöka fixa i morgon. Vad värre är, det visade sig att hans ringklocka inte fungerade. Han hade ringt sedan halv tre i dag och vid åtta hade forfarande ingen kommit, men det kom de på så nu funkar det.

De ska ta bort hans morfinpump i morgon, dosen har de redan sänkt. Tarmen hade växt fast i tarmkäxet, berättade läkaren i dag, det är sånt som bara händer, man vet ingen speciell orsak till det.

Vad jag förstår har han inte ont, det hade han aldrig när han gjorde Bypassen heller, vilket är det värsta man kan göra, att såga upp bröstbenet. Han har dock fortfarande mycket hicka, men det är tydligen ett sätt för magen att komma igång.

Sängen står bäddad åt honom här och Estrella håller den varm! Han kommer hem i nästa vecka.

Jag åker till Lund i morgon och hälsar på.

Förresten la jag i min nya bäddmadrass i går, jag orkade inte vänta. Jag har tagit det lugnt sedan i måndags, känner mig sliten och tom på något sätt, som jag behöver samla energi. Jag sov gott i natt och kände mig inte mörbultat som jag brukar göra på morgonen. Men jag ska inte ropa hej än, man ska testa i 20 dagar innan man får full effekt. Har ändå beställt en minifilt till Estrella, hon har ont i sin armbåge trots smärtstillande.

Pappa ligger nu i Lund och är opererad för tarmvred. En bit av hans tunntarm är borta, annars mår han efter omständigheterna bra. Än så länge har han morfinpump och kan ge sig själv smärtstillande.

Jag introducerade en ny vaktel till mitt hägn i dag. Jag och Linn bytte, hon hade två tuppar och jag miste ju Sture för ett tag sedan. Denne lille ungtupp, Ure, trodde man ju skulle åka på däng. Men nej, det första han gör är att sätta på Ture varefter han parar alla hönorna, en efter en. Ture ville inte alls slåss om det hela, så jag antar att Ure är herre på täppan nu. Fanny tyckte han var störig, men hon har bara hotat honom hittills. Han springer undan.

Jag håller på och förbereder Alba och Flingas sommarhus, som jag har fått låna av Linn, bilder kommer senare.

Gunilla och Grå, Vit och Svart mår bra. De har varit ute lite mer idag, dvs att de har varit utanför Gunillas beskyddande kropp. Hon håller på och lär dem att sprätta och söka efter mat.

Jag har fått min bäddmadrass från Back on track idag. Sitter just nu på den framför TV:n, man ska börja med ca 4 timmar per dag de första 2-3 dagarna så att kroppen vänjer sig vid effekten. Jag lägger min onda fot mot och känner att det händer grejer. Om det funkar ska jag köpa kudden, nackskyddet och den man har om midjan mot ryggskottet, kan vara bra att ha på jakt, bland annat.

Estrella ligger på min skrivbordsstol, hon verkar finna sig väl tillrätta. Hon var ute en sväng i trädgården, men gick in när jag gick in. Hon har ont i sin artrosarmbåge trots smärtstillande, jag ska ge henne ultraljud i morgon. Hon fräser och morrar åt Dorran ibland, det är för att det gör ont, annars älskar de varandra. Emellanåt pussas de som vanligt, när Estrella ligger ner. När hon sitter på golvet eller går då vill hon inte ha Dorran i närheten. Dorran håller på och lär sig lite nya regler angående hur man umgås med Estrella, men det går bra, hon fattar snabbt galoppen.

Bilder på de tre små dröjer, men de är alla välskapta och en av varje färg. Hur söta som helst.

Pappa är dålig och ligger inne i Lund, så jag får ta hand om honom nu. Men jag hoppas att jag snart kan ta fram min kamera och att pappa är hemma igen och blir som vanligt igen.

Nu håller isparäggen på att kläckas och jag ska bli mamma för första gången! Det känns jättespännande, jag har aldrig tagit fram några ungar från början själv. En del valpar och kycklingar har det blivit, men inte från egen uppfödning. Nu håller jag tummarna att de är välskapta och starka!

Det kommer bilder i morgon, ska bara hämta kameran som Linn har lånat.

vilka virila vakteltuppar jag har (hade vad gäller Sture). Av 16 ägg som Marie fick att lägga på kläckning kom det 15 kycklingar. En av dem har lite krokiga fötter (kan det vara en son eller dotter till Sture tro), men det kan räta ut sig. Sture klarade sig fint genom livet, bättre än många av sina artfränder.

Nu väntar jag med spänning på vad som blir av det sex isparägg som Gunilla ruvar. Kanske det springer omkring små kycklingar där inne på söndag kväll eller måndag. Spännande!

Oliver fasan håller på att få sin sköld i nacken, den som han kommer att flirta brallerna av Fanny med, så småningom. Fast nu ser han inte klok ut, han ser ut som Pigge Piggsvin bak i nacken, inte ett dugg förförisk, säger Fanny och vänder kallsinnigt ryggen till hans dans.

I dag var det den stora inspektionen, två sotare kom och kollade min renoverade skorsten och den blev godkänd!  Pappa och jag har firat, framför en tänd kamin,  med ett glas konjak i mina vackra konjaktskupor jag har fått av Pella (design Ingegerd Råman, SKRUF). Hua vad det blev varmt!

Hoppas att det blir en riktigt kall sommar, eller hur?!

Sture, the boss, flög till vaktelhimmelen i dag. I morse när jag kom ut i hägnet såg jag att han inte var ok, och när jag kom hem på eftermiddagen kunde han knappt gå. Jag ville inte att de andra skulle hacka på honom, död eller levande. Det var bara en tidsfråga för honom, så jag beslöt att hjälpa honom gå vidare.

Han har överlevt sig själv, flera gånger om, trodde aldrig han skulle klara vintern. Det var ju synd att han gav upp nu, men han var så gammal att han började få små tumörer. Att vara inne i bur och vila upp sig var inte något han ville.

För någon vecka sedan hittade jag honom blodíg på halsen på morgonen, Det fanns inga hål i hägnet, så inget tydde på något rovdjur (ev hade en liten tumör spruckit). Men att vara inne i bur vara fansansfullt, han var helt hysterisk. Så jag släppte ut honm efter ett dygn och beslutade att nu fick naturen ha sin gång.

Man får väl inte sörja en liten vaktletupp, men det känns tomt i hägnet nu.

Vad är väl en bal på slottet! När man kan vara hemma på valborgsmässoafton och städa sitt lilla hus. Jag är så lite road av att städa att jag måste lura mig själv, tur jag är så lättlurad! När det börjar bli dags att städa ställer jag fram dammsugaren. När jag minst anar, sätter jag bara på den och städar. Och vem skulle ana att det var städdags vid elvabläcket på valborgsmässoafton? Ingen antagligen. Så jag gick på det helt, så till den milda grad att jag våttorkade golvet också. La på min nya trasmatta jag fått av Filippa o Alexandra med familj, duschade och tvättade håret och tände mitt nya olivljus (samma givare som trasmattan) så det doftade grön såpa och svag olivdoft i hela huset.

Vi njöt en stund, hundarna av att dammsugarmonstret var borta och jag av att det var rent och luktade gott. Sedan la vi oss och läste vår nya bok, den senaste av Bodil Malmsten från hennes nya liv i Frankrike. Matilda tyckte att det fanns några intressanta partier där i början. Dorran muttrade att den handlade för lite om dummisar och dypölar, mullvadshögarna väckte dock en viss munterhet.  Matilda började genast skaka sin IKEA-råtta. Jag uppmuntrade hennes raskt med att säga:
- Döda den!

Bal på slottet - nä, det är inget för oss!