Från helvete till himmel på 12 timmar!
Åsa ringde och berättade att svaret kommit på Dorrans knöl, det var en fettknöl. Såret läker jättefint, stygnen ska bort på tisdag.
I går kväll klockan 21.40 upptäckte jag en knöl på Dorrans bröstkorg. Tolv timmar senare är knölen borta och Dorran kom hem på kvällen igen! Knölen är på väg på analys, men troligen är det en fettknuta. Men den satt djupt, dock inte i muskulaturen, så allt är borta.
En helvetesnatt med hemska tankar har vänt till en dag med positiva och goda tankar!
Nu står Dorran på livslång behandling med Arginin, en förebyggande behandling med en aminosyra som reglerar celldöden. Att mista henne innan vi har haft ett fullt och helt hundliv tillsammans är otänkbart. Dorran är min stora kärlek!
Tack Linn och Åsa på Veterinärhuset i Ängelholm, ni är bäst!
Min härliga flatte!
Dorran är inte världsbäst på avlämningar, men när det är jobb på gång, då finns inget annat. Vi tränade i förrgår vid Hembygdsparken vid Rönne å. Lite vattenapportering mellan mandarinänderna och de vanliga gräsänderna. Vatten är ju inget problem.
För att bryta Dorrans förväntan la vi ut dummisar på land bakom oss samtidigt som det kastades en dummy i ån. Vi vände på klacken bara för att upptäcka att vi hade fått publik. En hund med en jättepinne i munnen stod och kollade på oss, tre meter från Dorrans dummisar. Vad gör man, de hade inget avsikt att gå vidare så det var bara att skícka på ett linjetag. Inget snack - Dorran bara jobbade på, tror inte ens att hon upptäckte hunden. Trots att hon inte direkt hittade dummisarna som var dolt utlagda. Det är vad jag kallar koncentration och arbetsglädje!
Det var så här vårt äventyr tillsammans började!
