Timber!

I onsdags kom det några starka killar från Munka och tog ned tre av träden i trekanten. Det blev snabbt dåligt väder, så vi satt inne och kurade. Ålli hade för säkerhets skull husarrest.

Till skillnad från många andra hanverkare jobbade dessa på som tusan. Sent på dagen tog de en kort paus, käkade några mackor och drack lite läsk vid bilen och fortsastte sedan till de var klara. De tog ned träden etappvis med hjälp av en lift.

Man vill ju inte gå ut och bli blöt

 

De lade allt i prydliga högar och dagen efter kom en lastbil och hämtade och gjorde snyggt. Tyvärr var det för dyrt att få veden uppkluven och jag minns inte var jag la min motorsåg...

 

Det blev tre lass på torsdagen och ett till på fredag morgon.

 

Nu är alla pengarna slut, så tyvärr blir det nog inget staket i år. Snyft! Och inte blir det någon altan heller, kan jag tro.

 

 

 


Tyra drygt 7 månader!

Det kom en hjärnskakning (min) och en juvertumör (Matildas) mellan oss och bloggandet. Hjärnskakningen tog tre veckor att bli av med, huvudvärk och osedvanligt dåligt minne. Matildas operationssår läkte jättefint, stygnen satt i 14 dagar. Hon var jätteduktig med tratten. Efter att ha missat trappstegen några gånger fick jag den stora äran att bära upp henne till övervåningen. När vi kom till veterinären för att bli av med stygnen, fick vi veta att tumören var godartad. Glädjen var total!

Tyra är som vanligt, en virvelvind. Vi håller nu på med att lära oss "Goda vanor", och den lilla damen är mycket lättlärd. Träningen i sig är inga problem, snarare en stor njutning. Det som är den stora utmaningen med Yra Tyra är att få henne lugn och tyst. Framför allt i vardagssituationer, att gå ut genom dörren utan att hoppa upp och ned i hallen vilt tjutande och den första sträckan i koppel innan hon har sprungit av sig. Men det är på gång.

Jag klickar henne mycket. Det passar henne bra, att hon får själv lista ut vad som lönar sig (och inte lönar sig). Man måste bara tänka lite annorlunda och låta henne få tid på sig att fatta rätt beslut. Än så länge tränar vi inte på några direkta moment, utan vi håller på och lär oss "Goda vanor". När hon är lugn och koncentrerad klickar jag, det kommer jag inte att lägga på kommando för. När detta funkar kommer vi att träna in de 19 grundfärdigheterna (http://www.canis.se/film.php?filmid=77). Sen blir vi livsfarliga!


Kolla, hon står still! Hon är lite högre än Matilda, perfekt storlek!



Apporteringen går som en dans. Det var första gången jag satte henne, kastade iväg ordentligt och skickade henne när hon tog kontakt. Vi har gjort den inomhus och rullat en boll nån meter, man aldrig ute. Verkar lovande!

RSS 2.0