Äntligen är han här!
Nu har Oliver kommit! En snabb tur för att köpa de sista grejerna, sedan körde vi till stallet och hämtade underverket. Jag hade naturligtvis hjälp av mina två bästa djurskötare, Filippa och Alexandra. Vi hade bokat tid på Veterinärhuset för vaccination och kontroll, så det blev första stoppet. Där väntade Linn med kattungepaketet i högsta hugg. Ingen skabb eller något annat, han är helt frisk och har fått sin första vaccination.
Vi lämnade hundarna och katten utanför och öppnade dörren till buren. Ut kom en nyfiken och cool liten kattkille som genast kollade in maten, den nya lektunneln och sina nya leksaker. Snart var Estrella inne och hundarna med, inga större problem. Nyfiken, och lite försiktig, men inte rädd. Vi har spelat stereo, dansat och kört dammsugare, han bara sover eller springer sin favoritrunda; ut genom kattluckan, ett varv på verandan och sedan ett varv bakom soffan.
Vi har redan sovit en liten stund tillsammans, så som man gör i en flock. Nedan sover Oliver på min arm.
Katter är visserligen inga flockdjur, sägs det, men han vill vara nära och umgås.
Det är inte bara Mia som får A-barn!
Vi lämnade hundarna och katten utanför och öppnade dörren till buren. Ut kom en nyfiken och cool liten kattkille som genast kollade in maten, den nya lektunneln och sina nya leksaker. Snart var Estrella inne och hundarna med, inga större problem. Nyfiken, och lite försiktig, men inte rädd. Vi har spelat stereo, dansat och kört dammsugare, han bara sover eller springer sin favoritrunda; ut genom kattluckan, ett varv på verandan och sedan ett varv bakom soffan.
Vi har redan sovit en liten stund tillsammans, så som man gör i en flock. Nedan sover Oliver på min arm.
Katter är visserligen inga flockdjur, sägs det, men han vill vara nära och umgås.
Det är inte bara Mia som får A-barn!
Spader Damen - Meitas Cup och Meitas Lattjo Lajbans
Den helgen gick inte av för hackor, minns inte när jag hade så roligt sist!
Lördagen började illa med regn, men lite tålamod och några extra koppar kaffe så red vi genom stormen och vädret lättade.
Ruta 1: hämta en massa konstiga saker (legobitar, matskålar, pennor m m)
Dorran: Tog in apportbocken och kanindummisen, lät resten vara, fattade inget.
Matilda: Plockade in det ena eftert det andra´, bajsade lite och hämtade ännu mera, 19 poäng!
Ruta 2: Jag skulle fälla ölburkar med hjälp av tennisbollar och sedan skulle hunden hämta en ölburk
Dorran: Jag missade alla burkar och Dorran hämtade inget (märkligt, ölburkar är ju inte helt obekant)
Matilda: Da Capo
Slutsats: När det hänger på mig går det åt skogen!
Ruta 3, linjetag, man valde mellan 5, 10 och 15 poäng
Dorran: Jag väljer 15 poäng, det visar sig att det går längs en stig och att den viker av strax innan dummisen, det gjorde Dorran också.
Matilda: jag valde nu 10 poäng, det gick galant.
Ruta 4: Markering, en på 5 poäng, en med dolt nedslag 10 poäng, tog man båda blev det 15 poäng.
Dorran: jag valde 15 poäng, Dorran markerade bägge och gjorde det hon är bäst på, dvs apporterade.
Matilda: Hon hörde/såg den första markeringenden andra satt hon och tittade på mig istället. Den frösta kom in snabbt, värre var det med den andra. Hon var inte ens i rätt kommun, antigen för långt till höger eller för långt till vänster. Efter ett tag tyckte vår eminenta domare Cecilia att jag för Matildas skull kallade in henne och kastade om utom tävlan. Jag svarade att hon är fem år och klarade av det. Faktum var att hon inte hade mattats alls. Efter ytterligeare ett tag hittade hon den, jag frågade domaren om vi fortfarande var med i tävlingen och hon svarade "Om du får den i hand". I samma ögonblick spran Matilda förbi mig, jag gjorde en målvaktsräddning, rullade på axeln, tog dummyn, reste mig och gav den till domaren. Det hade säkert inte varit några problem att få in den, men i det läget vill man inte chansa.
Ruta 5: Jag skulle hålla en köttbulle på en sked som jag höll i munnen, hunden skulle gå vid sidan. Sedan lades en köttbulle strax bakom hunden. Jag gick ifrån hunden till utgångspositionen och en köttbulle lades mellan oss. Sedan kom en inkallning.
Dorran:Jag gick med henne i koppel, inga problem. Köttbullen lades bakom henne, jag gick och sedan var det dags för inkallnig. Dorran vänder sig blixtsnabbt om och tar kötbullen bakom sig, sedan kommer hon in till mig.
Matilda: Jag har henne lös, allt går galant. När jag kallar in ser hon inte ens åt köttbullen, jag trodde hon inte hade märkt den. Men när jag säger "Varsågod!" vänder hon sig om och springer och tar sin belöning. Full pott igen.
Totalt kom Matilda på fjäde plats, det är jag mycket nöjd med. Dorran fick tyvärr vara försökskanin, men hon gjorde så gott hon kunde.Vi kommer igen nästa år! Då blir vi svåra att slå, två otroligt duktiga hundar!
Lördagen började illa med regn, men lite tålamod och några extra koppar kaffe så red vi genom stormen och vädret lättade.
Ruta 1: hämta en massa konstiga saker (legobitar, matskålar, pennor m m)
Dorran: Tog in apportbocken och kanindummisen, lät resten vara, fattade inget.
Matilda: Plockade in det ena eftert det andra´, bajsade lite och hämtade ännu mera, 19 poäng!
Ruta 2: Jag skulle fälla ölburkar med hjälp av tennisbollar och sedan skulle hunden hämta en ölburk
Dorran: Jag missade alla burkar och Dorran hämtade inget (märkligt, ölburkar är ju inte helt obekant)
Matilda: Da Capo
Slutsats: När det hänger på mig går det åt skogen!
Ruta 3, linjetag, man valde mellan 5, 10 och 15 poäng
Dorran: Jag väljer 15 poäng, det visar sig att det går längs en stig och att den viker av strax innan dummisen, det gjorde Dorran också.
Matilda: jag valde nu 10 poäng, det gick galant.
Ruta 4: Markering, en på 5 poäng, en med dolt nedslag 10 poäng, tog man båda blev det 15 poäng.
Dorran: jag valde 15 poäng, Dorran markerade bägge och gjorde det hon är bäst på, dvs apporterade.
Matilda: Hon hörde/såg den första markeringenden andra satt hon och tittade på mig istället. Den frösta kom in snabbt, värre var det med den andra. Hon var inte ens i rätt kommun, antigen för långt till höger eller för långt till vänster. Efter ett tag tyckte vår eminenta domare Cecilia att jag för Matildas skull kallade in henne och kastade om utom tävlan. Jag svarade att hon är fem år och klarade av det. Faktum var att hon inte hade mattats alls. Efter ytterligeare ett tag hittade hon den, jag frågade domaren om vi fortfarande var med i tävlingen och hon svarade "Om du får den i hand". I samma ögonblick spran Matilda förbi mig, jag gjorde en målvaktsräddning, rullade på axeln, tog dummyn, reste mig och gav den till domaren. Det hade säkert inte varit några problem att få in den, men i det läget vill man inte chansa.
Ruta 5: Jag skulle hålla en köttbulle på en sked som jag höll i munnen, hunden skulle gå vid sidan. Sedan lades en köttbulle strax bakom hunden. Jag gick ifrån hunden till utgångspositionen och en köttbulle lades mellan oss. Sedan kom en inkallning.
Dorran:Jag gick med henne i koppel, inga problem. Köttbullen lades bakom henne, jag gick och sedan var det dags för inkallnig. Dorran vänder sig blixtsnabbt om och tar kötbullen bakom sig, sedan kommer hon in till mig.
Matilda: Jag har henne lös, allt går galant. När jag kallar in ser hon inte ens åt köttbullen, jag trodde hon inte hade märkt den. Men när jag säger "Varsågod!" vänder hon sig om och springer och tar sin belöning. Full pott igen.
Totalt kom Matilda på fjäde plats, det är jag mycket nöjd med. Dorran fick tyvärr vara försökskanin, men hon gjorde så gott hon kunde.Vi kommer igen nästa år! Då blir vi svåra att slå, två otroligt duktiga hundar!
Tankar för dagen
Det finns en spricka i allt, det är där ljuset lyser igenom.
Leonard Cohen
Leonard Cohen
